Höghastighetsjärnväg eller vakuumtunnlar? Hyperloop har på kort tid gått från utopisk idé till konkret verklighet. När Hyperloop Swedens ordförande Thomas Dahlgren besökte Nordic Infracenter fick publiken hänga med på en resa i 1200 knyck.
Samtidigt som frågan om en ny höghastighetsjärnväg i Sverige fortfarande hänger i luften, så tar tekniken nya kliv. Nu ställer sig många frågan om det ens är en traditionell järnväg som vi ska ha i framtiden. Hyperloop Sweden är en ideell förening som jobbar för att Sverige inte ska missa tåget. Nordic Infracenter bjöd in Thomas Dahlgren till ett av sina Tech Talks på Nordic Rail.
Vad är Hyperloop?
– En hybrid av tåg och tunnelbana där man färdas på magneträls i lågtryckstunnel med ett tryck på 100 Pa, alltså nära vakuum. Passagerarna färdas i kapslar med plats för 20-60 personer, med avgång var 40:e till var 80:e sekund. Hastigheten ligger mellan 700- 1200 km/h. Idén är faktiskt inte ny. Den lanserades redan 1909 av amerikanen Robert Goddard. Men för drygt 10 år sedan relanserades den under namnet Hyperloop av Elon Musk. Tidigare har man bland annat utvecklat magnettåg i England på 70- och 80-talen. Schweiz försökte implementera tekniken och kom ganska långt. Man höll på i ett 20-tal år men det föll på finansieringen.
Vilka restider handlar det om?
– Stockholm-Västerås 10 minuter, Stockholm-Göteborg 31 minuter och Stockholm-Paris två timmar. Man slipper också stopp på varje hållplats. Ska du till Jönköping så sätter du dig i Jönköpingskapseln, så går den direkt dit.
Vilka är fördelarna jämfört med höghastighetståg?
– Vad gäller miljöpåverkan räknar man med att Hyperloop har 50 procent av höghastighetstågens miljöpåverkan och endast 10 procent av flygets. Det är till exempel möjligt att klä rören med solceller. Ljudnivån är låg; eftersom kapslarna svävar ovanför rälsen blir det ingen mekanisk friktion. Barriäreffekten är begränsad då tunnlarna byggs på pelare och korridorerna blir smalare än för traditionellt tåg. En annan stor fördel är att Hyperloop klarar brantare stigningar och snävare kurvor eftersom poddarna kan klättra på rörväggarna, så kallad banking. Avgångarna är täta och man slipper stopp, vilket möjliggörs av magnetväxlar.
Vilka projekt är i gång – och vem blir klar först?
– I Europa har Nederländerna kommit långt med sina planer på en sträckning mellan Rotterdam och Amsterdam som ska transportera både gods och passagerare. Ett realiserande kryper närmare men tidplanen är oklar. I Italien håller man på med en 34 kilometer lång sträcka mellan Venedig och Padua, eventuellt kan något vara klart till 2028. I Kanada planeras för en sträcka mellan Edmontons flygplats och centralstationen, ett bygge som påbörjas 2025. Det pågår också en byggnation i Sydkorea. Det projekt som förmodligen blir klart allra först är den Hyperloop som just nu byggs i Peking.
Hur ser tidplanen ut för Hyperloop i Sverige?
– Vi har lite för lite kunskap för att kunna sätta ett datum. Mycket beror på våra grannländer. Men Trafikverket är med i utvecklingen av en europeisk standard som ska vara klar 2025. En sträcka Stockholm, Göteborg, Malmö kan vara framme tidigast 2040. De spännande frågor som vi måste ställa oss är hur arbetsmarknad och boende kommer att påverkas när vi kan bo i en stad och jobba i en annan. Eller bo i ett land och jobba i ett annat. Sannolikt vore det ett paradigmskifte som Sverige skulle ha nytta av både industriellt och akademiskt.