Snabbare än flyget. Miljövänligare än tåget. Framtidens tåg kan heta Hyperloop och vara i kommersiell trafik redan under detta decennium.
Tänk dig en tidig morgon på 2030-talet. Du står på Stockholms central och väntar på att nästa Hyperloop till Oslo ska komma in på perrongen. Efter några minuter glider ”podden”, som den kallas, ljudlöst in på stationen, och du sätter dig på din plats. En halvtimme senare går du av i Oslo för ditt morgonmöte. På helgen tar du en södergående podd till Berlin för att träffa en gammal vän, en resa som inte tar mer än en timme.
De korta restiderna och det enkla sättet att resa är inga nyheter för dig, eftersom nästan alla resor i hela Europa har flyttat från himlen till marken under det senaste decenniet. Kortdistansflyg är en närmast utkonkurrerad kvarleva från ett koldioxiddrivet förflutet.
”Poddarna”, alltså vagnarna som man sitter i, svävar i luften några centimeter ovanför elektromagnetiska spår i en vakuumtunnel med lågt tryck för att få minimalt luftmotstånd. På så sätt kan man komma upp i hastigheter på mellan 700 och 1 000 kilometer i timmen, att jämföra med de planerade höghastighetstågen i Sverige som beräknas komma upp i hastigheter på mellan 250 och 320 kilometer i timmen.